Killan
Jag längtar till Killan,
det är en känsla som jag bär på.
Jag längtar till det blå rummet,
där vi samlas och trevande påbörjar gemenskapen för dagar vi ska dela.
Jag längtar till det blå rummet
när det är kväll och alla sysslor är klara och här är bara jag och ängeln kvar.
Jag längtar till bönerummet,
att stilla få närma med dig, Gud.
Jag längtar till köket,
här finns värme och gemenskap.
Jag längtar till biblioteket,
där alla vackra ord finns nedtecknade för mig att upptäcka.
Jag längtar till mitt rum,
där jag får vila ut och bli omsluten.
Jag längtar efter att blicka ut från fönstret i köket
ut mot trädgården.
Jag längtar efter att öppna dörren
och kliva in i värmen, gemenskapen och tilliten.
DU väntar på mig
och jag vill stanna upp och lyssna.
Karin Pråmell,
medlem i Killan