Gemenskap i Kristus – ett sätt att leva

19 apr 2024

Hur kan jag leva ett liv med regelbunden bön och lyssnande i min vardag? Frågan har funnits med sedan Killans begynnelse och är fortfarande Killans uppdrag. Hur kan vi hjälpa varandra att lyssna in Guds vägledning i våra egna liv och Kyrkans liv?

Sedan några år tillbaka finns möjligheten att bli medlem i Gemenskap i Kristus. Det innebär att du blir del av en grupp på 5–7 personer som träffas cirka varannan vecka för ett 1,5 – 2 timmar långt möte.

Den som vill vara med ska vara beredd att dagligen avsätta tid för bön och lovar, efter samtal med Killans kaplan, gruppen och Gud att prova detta under en längre tid (6-12 månader). Därefter kan löftet förnyas för ytterligare ett år osv. Detta är ett sätt att leva i en spridd kommunitet. Alla är medlemmar i Killan och har Killans bönegård som naturlig hemvist.

Varje träff utgår från en bibeltext att meditera över och en text om andlig fördjupning/vägledning. Texterna är utgångspunkten för delandet vid mötet tillsammans med erfarenheten av hur Gud verkat i ens liv den senaste tiden.

Metoden som används är väl beprövad och har en strikt ordning som är lätt att följa. Delandet sker okommenterat och under tre rundor. Vid första rundan delar var och en med sig av sina erfarenheter enligt ovan och alla andra lyssnar. Vid andra rundan finns möjlighet att dela något som berörde i de andras berättelser från den första rundan. Under det avslutande varvet ställs frågan: Vad betyder detta för oss som gemenskap? Som Kyrka?
Hela mötet inleds och avslutas med gemensam bön.

För närvarande finns tre aktiva GK-grupper i Killan, två med samlingarna i Lund och en grupp som ses via Zoom. Ytterligare en grupp håller på att ta form, sprungen ur kursen ”Närmare…”. En vision är att, om Gud vill, Killans GK ska finnas på flera håll.

Vill du vara med i en GK-grupp? Eller starta en GK-grupp med 5-7 medbedjare som du redan känner? Kontakta Killans kaplan, Anna Alebo, killan@telia.com, 0733 127871.

Dagens bibelord

2 maj
Johannes skriver: Han som var lik en människoson lade sin högra hand på mig och sa: “Var inte rädd. Jag är den förste och den siste och den som lever. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet.”
(Upp 1:9-18)